Historia

Bulls Press grundades 1929 i Norge av Cornelius Bull. Efter att ha varit skeppsredare intresserade sig Bull för serier och under ett besök i USA på 1920-talet tog han på plats kontakt med King Features Syndicate och Ledger Syndicate och erbjöd sig representera dem i Norden.

De första åren

I oktober 1929 flyttade man från norska Halden till Sverige, på inrådan av Bulls närmste medarbetare Bjarne Steinsvik som anställts redan vid grundandet av företaget .  Vid etableringen i Sverige bestod personalen av Cornelius Bull, hans hustru Laura Vilhelmina "Musse" Bull, Bjarne Steinsvik (som då hette Bjarne Kristiansen), sekreterare Gunhild Strömer, Einar och Ruth Wyller, samt Bengt Sjökvist.

Företaget hette ursprungligen Cornelius Bull's Presstjänst A/B men namnet ändrades till Bulls Presstjänst AB den 13 januari 1931, strax innan grundaren avled.

Efter Cornelius Bulls död 1931 drevs företaget vidare av dennes änka Laura Vilhelmina Bull i samarbete med Bjarne Steinsvik. 1 mars 1935 blev Bjarne Steinsvik VD, och behöll den posten fram till sin död 1968. 

Redan efter några år från starten hade "Copyright Bulls" blivit ett begrepp. Ett genombrott kom 1934 då, som första tidning i Sverige, Aftonbladet började publicera en hel seriesida. Det var Bjarne Steinsvik som övertalade den legendariske och i det här fallet motsträvige chefredaktören PG Petterson att satsa på serier som Little Annie rooney, Just Kids, Blondie, Felix the Cat och Karl-Alfred. Allt publicerades under rubriken "livets lustiga latituder".

Aftonbladet hade 1933 en upplaga om 10.000. När seriesidan lanserats ökade upplagan till 27.000 i slutet av 1934 och ytterligare ett år senare var den 39.000.

Under trettiotalet ökade andelen serier i svensk press sakta men säkert. Bjarne var fast övertygad om att serierna skulle marknadsföras ordentligt med reklam- och PR-åtgärder. Argumentet var att med rätt lansering och framtoning kunde tidningarna på lite längre sikt se fram emot upplagehöjningar med hjälp av vanebildande inslag som serier och andra features.

Kriget

Seriernas framväxt i tidningarna fortsatte fram till Andra världskriget då tillväxten bromsades på grund av kriget. För att kunna fortsätta leverera material till tidningarna tvingades Bulls till oortodoxa metoder. Genom förhandlingar, uppfinningsrikedom och inte så lite list lyckades man under i stort sett hela kriget hålla sina serviceåtaganden.

Ett problem som uppstod var att tidningarna för att spara papper bestämde sig för att avstå från färgtryck i sina söndagsutgåvor. Detta beslut fick som bieffekt att veckotidningarna sakta men säkert tog för sig av marknaden.

Redan från början var serierna en dominerande del av Bulls utbud. Men allt handlade inte om tecknade figurer. Det var även kåserier och artiklar skrivna av den tidens stora politiker och statsmän som Poincarré, Chamberlain m.fl.

Under kriget så hade Bulls också en mycket uppskattad nyhetsservice till ett stort antal dagstidningar. Det var material från amerikanska International News Service. Dessutom hade Bulls Bengt Landelius som krigskorrespondent i Berlin.

På morgonen den 6 juni 1944 blev Stockholms-Tidningen först med nyheten om D-dagen. Allt baserat på de telegram som Bengt Landelius skickat från Berlin. Engelska Daily Express publicerade samma dag en bild på Stockholms-Tidningens löpsedel som man fått över via radiolänk. Daily Express beskrev det som en "journalistisk fullträff".

Efterkrigstiden

I och med krigets slut så upphörde man med nyhetsservice och övergick till klassisk verksamhet som serier och andra features. Bengt Landelius flyttade hem och fortsatte att bygga upp Bulls verksamhet i Sverige.

Vid sidan av den svenska verksamheten hade man redan 1937 etablerat Bulls Pressetjeneste A/S i Oslo. Efter kriget etablerades också ett kontor i Frankfurt där man sålde serier och features.

Efter kriget tog marknaden för serier fart igen och redan 1946 utkom Karl-Alfred, Sveriges första serietidning. I början av femtiotalet etablerades en rad serietidningar varav flera utges än idag.

Genom åren så växte Bulls verksamhet och seriesidor blev till ett "måste" för de flesta tidningar. Serietidningarnas starka framväxt orsakade en stark debatt under femtiotalet men fortsatte trots detta att växa.

Tillväxten fortsatte under kommande decennier och både teknik och utbud utvecklades. Leveranserna övergick från blyklicheer till pappersavdrag och sedemera till digitala leveranser och helt digitala produkter.

Sedan 1980-talet har Bulls verksamhet utvecklats i flera riktningar. Licensiering av serier började växa fram från slutet av 80-talet till att bli en av de viktigaste verksamhetsgrenarna. Vidare bedriver Bulls numera även bildbyråverksamhet på tretton marknader i Europa.

Sedan några år har Bulls också en redaktion som producerar allt ifrån enskilda artiklar till hela tidningar åt enskilda tidningar och ett flertal förlag. 

Historia